Arkiv: juli 2014

Okategoriserade

Det är en konst att älska

Inga kommentarer

Konsten att älska och att njuta av allt livet har att erbjuda vill jag uppfatta som väldigt abstrakt. Man vet aldrig när det där lilla lyckoruset vill dyka upp eller när den där euforikicken kittlar till i hela kroppen. Jag vet att den kommer. Jag vet att den tar slut. Jag vet hur man älskar, men inte hur man tar tillvara på det.

Det är så enkelt att bli van. Bli bekväm i allt som livet erbjuder. Att ta saker och ting föregivet. Ta varandra föregivet. Ta livet föregivet. Vi hinner aldrig riktigt uppskatta det som egentligen bryter våra mönster i vardagen, det där ”lilla extra”, den där kicken, innan det där lilla extra en del i mönstret, en del i vardagen. Jag är framförallt väldigt duktig på att planera den kommande kicken av eufori och mer tänka på att den kommer ta slut, än att njuta av den när den väl varar. Och det är en grej jag bara hatar. Att jag alltid måste se att saker och ting har ett slut, att alltid vara så medveten och en tydlig bevakare av mina mönster. Som att jag känner mig själv för bra. Jag önskar att jag bara kunde se till det som är nu och inte behöva se efter vad som väntar bakom varje hörn. Eller vad jag precis lämnade bakom mig. Jag vill bli genuint överraskad av det ”lilla extra”.

Ni vet när man åker på semester och redan innan man kommit fram tänker man på att man ska åka hem. Eller det gör iallafall jag. Som att resan redan är gjord. Som att jag redan upplevt allt. Gör mig mentalt redo för slutet. Man hinner inte få euforikicken förrän ångesten över att det goda har ett slut, har tagit över, och alla måsten börjar krypa fram. När man nästan inte kan berätta om resan för det känns som att man redan gjord det så många gånger. Ni vet, att man hela tiden ska knäppa bilder på alla dessa fantastiska ögonblick och allt vackert. Nästan så att man upplever resan genom kameralinsen. Och visst, det är väl härligt att kunna se tillbaka på ögonblicken. Men man glömmer ofta bort att njuta för stunden. Att vara där, och att bara vara där och då.

Jag lever ibland i förskott skulle man kunna säga. Men det ska bli ändring på det. För jag älskar eufori och kan bli så euforisk att jag spricker många gånger. Jag älskar alla fina människor i min närhet. Jag älskar allt det goda livet har att erbjuda. Jag måste bara lära mig att göra det här och nu. Inte älska i förskott. Inte älska i efterskott. Älska här och nu. Allt härligt som händer. För livet är fantastiskt om man tar till vara på det på rätt sätt, och om man njuter så länge det varar. Sen överaskas av nästa. Och nästa. Och nästa. Älska på rätt sätt. Jag vill känna det konkreta i det abstrakta.

Jag vill lära mig konsten att älska _P2050949