Error, group does not exist! Check your syntax! (ID: 2)
Error, group does not exist! Check your syntax! (ID: 1)

Arkiv: mars 2015

Vi är unga ideal

Inga kommentarer

Visst får man ofta höra hur skavanker kommer med åldern och hur man är så snygg och slank när man är ung. Det är klart att krav och värderingar blir påtagligare för oss i segmentet ”unga”. Prestationskraven går upp till max. Vi förväntas redan vara där helt utan ansträngning. Så länge man är ung är man snygg. Som att det inte vore en ansträngning att leva upp till krav och ideal när man är ung.

Jag blir provocerad.

Såklart finns det en vetenskaplig bevisning att fysiska värden är bättre som ung kontra äldre. Men det behöver väl inte nödvändigtvis gå hand i hand huruvida man mår efter att ha stoppat ett chips i munnen en gång, som enligt socker- och fetmalagen är en gång för mycket. Fysiska värden är inget som kommer att påverka våra psykiska värden, hur vi mår psykiskt och hur vi känner. Vetskapen om att mina värden är bättre än en fyrtioåring är inte större än rädslan att svika idealen i det som vi redan förväntas vara – snygga, slanka och allt därtill.

Summa summarum. Vi kämpar. Vi kämpar för att leva upp till alla osunda ideal. Och ibland kan jag bli så jävla trött helt enkelt. Som idag. Trött på att behöva tänka på vad man äter och ibland träna bara för att man känner att man måste, inte för att man vill. Hälsohetsen driver mig till vansinne.


Konsten i att vara nöjd

Inga kommentarer

Det är så mycket i livet som handlar om att upptäcka nya saker och att bygga sina erfarenheter. Ibland så mycket att man blir stressad över att livets timmar inte räcker till. Något som ska vara så positivt förvandlas till en stress och ett bocka-av-system som gör att njutningen i att göra allt det där som man gör just för njutningens skull inte ens existerar. För i tanken har vi redan varit där, men nu måste vi bara boka av för att anta nästa utmaning.
Jag kan verkligen från djupet av mitt hjärta avundas de människor som är nöjda med tillvaron som den är, en tillvaro jag aldrig någonsin skulle känna mig tillfreds med eller skulle bejaka. Men jag avundas människors lugn och nöjdhet. Även om det levnadssättet också medför en del negativa konsekvenser. Man går miste om mycket härligt i livet. Det jag vill komma fram till är att jag tycker det är svårt att hitta balansen mellan att vara just nöjd men ändå upptäcka saker i livet och samla så mycket erfarenheter som möjligt. Nej jag är verkligen inte gammal. Väldigt ung snarare som jag dessutom blir påmind om ganska ofta. Men jag är ändå stressad över att inte hinna allt. Jag vill bara utmana och upptäcka mera. Sätta mig på prov och experimentera. Men jag vill njuta längs vägen. Jag vill njuta av allt det jag gör, för allt jag vill göra, gör jag för njutningen och tillfredsställelsens skull. Hur gör man?